Förkylning vs Nina 2 - 0

Förra måndagen kände jag mig superduktig! Jag hade en ledig dag men steg upp relativt tidigt för att traska iväg till gymmet. Hör och häpna, jag på gym. Plötsligt händer det. När gymmandet var färdigt traskade jag hem och vände ihop grönsaksplättar, jag städade köket, bytte sand i kattsandlådan och sedan iväg för att donera blod. En massa saker man kan klapp sig på axeln för. Resten av veckan kan jag väl inte skryta över några stordåd.

Denna vecka vikarierar jag vid Kyrkostrandsdagis. I förrgår berättade jag åt en praktikant, som frågade om jag råkat ut för många förkylningar när jag hoppat runt på olika dagis/förskolor, att jag hade en ordentlig förkylning för tre veckor sedan men klarade mig hela hösten och nu ska jag nog klara mig resten av våren. I förrgår på kvällen började jag känna av förkylning. Igår var jag helt slut. Idag hamnade jag att sjukskriva mej. Murphys law. Förkylning vs. Nina 2 - 0.

Kände mig skyldig och som en lite sämre mänska, igår kväll, när jag sjukskrev mej eftersom jag "bara" är förkyld och inte har feber (lite "negativ stegring" men inget annat). Idag känner jag att jag gjorde helt rätt. Varför ska man pina sig till jobbet dag efter dag med en förkylning from hell när det är så mycket bättre att ta en vilodag och sedan orka. Vem tackar dej egentligen för att du kör på sparlåga, springer och snyter dej stup i kvarten och är zombieseg hela dagarna?
Efter en lång natts sömn känns det redan bättre, så imorgon är jag nog fit for fight igen och orkar med dom rara dagisbarnen. Extra mycket träning tror jag dock inte det blir denna vecka. JKG-kvällarna läggs på hyllan igen en gång.

Hjärtat kommer snart hem med lunch åt oss. Lycka! att inte behöva kocka ihop något när man trots allt inte är helt hundra i skick, trots att det är bättre än igår.