25 april 2015

Rastlös och riktigt, riktigt ressugen

Jag är dålig på att vara sjuk. Blir så himla rastlös av att bara sitta hemma. Igår trotsade jag febern (som då låg på närmare 39°), sjukskrivning, angina, fan och hans moster och tog med mami (som också har feber) på sista föreställningen av Natten Är Ännu Ung. Vi knaprade i oss lagom mycket Burana och så gick det alldeles utmärkt. Både innan föreställningen och under pausen var det rörande många som kom och kramade om oss och beklagade sorgen. Tänk vad många härliga mänskor det finns!
Musikalen då? Pja.. den var helt okej. Hade nog lite för höga förhoppningar tror jag för jag var nog inte så euforisk som jag tycker så många varit. Dålig var den absolut inte, sångarna var helt fantastiska men jag har ändå en känsla av att nått fattades. Kan hända att jag läst boken lite för nyligen och därför störde mig på en del saker i själva historien, samtidigt som jag tror det var bra att jag just gjort det för jag har en känsla av att vissa saker kan ha varit svårt att hänga med i om man inte läst den.

Tillbaka till rastlösheten.
Jag har så mycket energi i kroppen när jag slöar i soffan att jag inte kan koncentrera mig på nån film, fast jag annars verkligen tycker om filmer, jag orkar inte se serier på tv och jag har ingen lust att läsa. Men så fort jag ens lite försöker göra något, plocka lite här, städa lite där, koka lite mat så blir jag alldeles slut och måste sätta mig ner, trots att det egentligen fortfarande finns energi inom mig, den räcker bara inte riktigt ut till kroppen nu just. Jäkla förkylning.

Och så är jag så o t r o l i g t ressugen. Och över allt på Facebook och Instagram så överöses jag av bilder på folk som är ute och reser. Jag bara måste få resa snart! Komma iväg nånstans. Se nått annat. Jag går sönder av att bara vara här.
Först ser jag hur flera usa-uppies rest till olika ställen i Europa (tack för att ni reser till och lägger upp bilder från städer som Rom och Paris som jag ju inte aaaalls vill resa till). Sen en Base Camp-klasskompis som bloggar om hur han och hans tjej precis kommit fram till norra Spanien var de ska vandra i två veckor. Och i samma veva blir jag inbjuden till att gilla en sida på Facebook. En sida som min Host mom (? vi var är lika gamla..) från Warszawa har, en resesida. "Följ vår sida, vår blogg, vårt instagramkonto och vår youtube-sida för att se var i världen vi just nu befinner oss".
Seriöst. Varför reser ALLA nu när jag så gärna vill iväg?
Hallå pengar, var är ni? Ta med er extra tid när ni kommer!

Btw, Jenkki, vi behöver int funder nåmer på hur man sku kunna road tripa. HÄR har vi en färdifixad rutt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar