Gymnastikfest

Min fredag bestod av två och en halv timme träning, en uppvisning, nattjobb och så tappade jag rösten.

Eftersom att rösten inte behagade komma tillbaka och min hals värkte som aldrig förr hoppade jag över lördagens träning men var självklart med på kvällens uppvisning. Utan röst pratar man inte så mycket med kunder så det blev inge jobb den natten. Men stack istället iväg på kamrat-sitz som värdföreningen alltid ordnar under en gymnastikfest. Hann vara där i en dryg halvtimme innan huvudvärken attackerade mig och inom knappa två timmar var migränen ett faktum och det var bara att traska hem och dra täcket över huvudet. Synd på trevligt sällskap, god mat och betald biljett.

Min röst var fortfarande som bortblåst när jag vaknade imorn men snällt traskade jag iväg till centralplanen för träningar, skippade dock en av två träningar. Dagens huvudfest var regnig och iskall. Inte jätteskoj att studsa runt barfota i ösregn på en plaskvåt gräsplan. Men vad gör man inte för ett uppträdande. Dessutom var ju hjärtat där och tittade på, och vad gör en gladare än det?

Min röst börjar sådär småningom komma tillbaka men nu har jag istället stegring och spyr slemklumpar. Visst är jag söt?

Choklad och youtube botar det mesta, right?