Inte ta illa upp

Nu har jag tänkt lite igen, lite i samma banor som något inlägg tidigare. Vet att jag, kanske flera gånger till och med, har skrivit något om att jag tror att för att förhållande (kompisar emellan, föräldrar - barn, pojk- flickvän emellan you name it) ska växa behöver man gräla och förlåta. Att komma över ett gräl stärker förhållandet.
Jag tror också att dom man kan såra mest är dom som står en närmast. De som står en närmas har man också en tendens att säga taskiga saker åt eller göra taskiga saker åt trots att man kanske inte inners inne menar det. Vet inte varför det är så men jag antar att det är för att man någonstans inom sig vet att det inte spelar så stor roll vad jag säger för personen i fråga kommer fortfarande tycka om mig efteråt/jag kommer fortfarande tycka om personen i fråga efteråt trots att jag säger detta nu.

Själv är jag löjligt lättsårad och tar ofta åt mig mer än jag borde och mer än jag visar. Helst skulle jag gråta en skvätt efter att någon sagt något taskigt åt mig eller gjort något halvtaskigt jag tagit illa upp av. Men brukar väl oftast bli tyst och tänka "ta inte illa upp. han/hon menade nog inget illa. ta inte illa upp. gråt inte. tänk positivt"