12 juli 2012

Paniken som uppstår

Ni vet känslan när man försovit sig. Man vaknar med ett panikartat ryck, slänger sig ur sängen, drar fort  på sig kläderna, förhoppningsvis rätt väg, roffar åt sig telefon, nycklar och eventuellt en väska och så rusar man iväg, vart man nu är påväg.

Jag försov mig idag. Vaknade med ett ryck, visste inte riktigt var jag var, kollade klockan, insåg att jag var försenad till jobbet, kikade in i sovrummet (sov på soffan) när jag sprang till köket och kunde inte förstå varför hjärtat inte väckt mig när han kom hem från jobbet i natt, kollade på klockan i köket och blev riktigt förvirrad. 7? Jag börjar ju jobba 9. Nej, 10! Jag har inte alls försovit mig. Vänta, varför  har jag kläder på mig? Kollar på telefonklockan, 19:01.
Jasså, jag har bara sovit en stund på soffan innan dagens dansträningar.
Snacka om en förvirrad och panikartad minut!

Imorgon blir det jobb för hela slanten och lite till. Försöker mentalt förbereda mig på att först jobba 10-17 vid Pavis och sedan 20-04:30 vid nattklubben. Kommer troligtvis vara sådär lagom trött och stressad de sista timmarna. Gud nåde den som irriterar mig!

Nu ska dagens träningssvett borttvättas och sen är det sovdags. Kanske hinner jag se han jag bor med innan jag lägger mig. Tack och lov att vi snart ska på resa tillsammans, då har han ju iaf inget annat väl än att umgås med mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar