lägerliv

Dagarna här ute på lägret känns evighets långa, ändå känns det som om lägret går relativt snabbt. Konstigt, jag vet. Halva lägret är förbi men jag har ännu inte riktigt kommit in i någon bra lägerstämning. Jag är rätt omotiverad till att vara här. Umgås för lite med konfirmanderna, kan för några namn och sover för lite på nätterna men jag gör mitt bästa för att hålla humöret uppe speciellt när konfirmanderna är närvarande. Fake it until you make it, helt enkelt.

Två barfotadagar är förbi och det gör allt lättare. Allt känns bättre när det är varmt och soligt. Imorgon lovas det en hel massa regn men jag och några andra ledare flyr från stället en stund för en KoD keikka i Purmo.

Ikväll har vi haft Reina rama satsati, lägrets första frivilliga bönestund, tjuvrökande konfirmander. Jag har färgat håret på V, fått en utskällning av en överspänd präst och varit på nattmatsutflykt till matsalen.

Jag borde ha somnat för länge, länge sedan. Jag är rätt trött men har ingen lust att sova. Brukar få såna saker för mig ibland. Har helt enkelt ingen lust att sova så då gör jag inte det. Tycker lite synd om de som ska umgås med mig imorgon när jag är trött och lättretlig. Men det är inte mitt problem.

En av mina kära rumskamrater pratade just i sömnen. Usch! Tycker att det är läskigt när folk gör något annat än ligger tysta och stilla när de sover. Borde kanske lägga i mina öronproppar för att inte riskera att lyssna på fler nattliga monologer.

Gonatt.