Samtidigt som jag älskar att planera, både längre och inte så långt i framtiden så skrämmer det mig. Jag gillar inte att ta något för givet och tycker inte om när någon planerat något åt mig. När någon säger saker som "sen när ni har förlovat er" eller "...era barn" blir jag nervös. Hjärtat är det bästa jag har och jag säger inte att en förlovning eller barn är något som aldrig kommer inträffa men snälla, planera inte sånt åt mig uta låt det ske när tiden är inne.
Nästa steg är en gemensam lägenhet, resten av pusselbitarna faller nog på plats när det är meningen att de ska det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar