Skräck

Har överlevt en till dag som vikarie och idag är jag långt ifrån lika trött. Hurra!
Jag överlevde även dagens tandläkarbesök trots att borrning stod på programmet. Jag är för klen och känslig för att klara av att de borrar i mina tänder utan bedövning. Idag var första gången som bedövningen verkligen hjälpte. Jag brukar tycka att det alltid gör ont trots att jag fått bedövning men idag kändes det inte alls. Härligt.

Egentligen får jag lite småpanik av bedövningar. För det första är ju inte sprutor något jag gillar sådär överdrivet mycket och vet jag om att jag ska få en bedövning går jag omkring och angstar för det flera timmar på förhand. För det andra så får jag alltid en instängd känsla när bedövningen börjar sprida sig och delar av käken börjar försvinna och på grund av min klaustrofobi är det inte så skoj. Jag får panikkänslor och vill bara få bort känslan. Vet om att det kommer ta flera timmar innan bedövningen släpper och då panikar jag ännu mer. Flera gånger skulle jag gärna stigit upp och sprungit iväg men mitt förstånd säger mig att det inte blir bättre så jag ligger kvar med pulsen på 500 ungefär.

Hoppsan vad tiden tickar iväg. Nu planeringsmöte.